Artros är den vanligaste kroniska ledsjukdomen i Sverige och världen. Artros är en sjukdom som orsakar nedbrytning av ledbrosket, vilket leder till smärta, stelhet, nedsatt funktion och ibland inflammation i leden. Artros förekommer i många olika former och drabbar vanligtvis personer efter 45 års ålder, men kan uppstå tidigare – särskilt om du har en tidigare ledskada.
Vad är artros?
Artros är en ledsjukdom som kan påverka en eller flera leder, med symtom som utvecklas gradvis. När ledbrosket tunnas ut eller försvinner, ökar friktionen mellan ledytorna, vilket ofta leder till inflammation, smärta och svullnad, särskilt vid belastning av leden.
Det finns två huvudtyper:
-
Primär artros – utvecklas utan tydlig orsak, ofta kopplad till ålder och genetik
-
Sekundär artros – uppstår som följd av t.ex. tidigare trauma, fraktur eller sjukdom
Symtom vid artros
De symtom som är vanligast inkluderar:
-
Smärta vid belastning, ofta molande eller skärande
-
Stelhet i leden, särskilt på morgonen eller efter vila
-
Svullnad eller ökad värme runt leden
-
Nedsatt rörlighet
-
Knäppningar eller ljud vid rörelse
-
Förändrad form på leden, särskilt vid artros i fingrarna
Smärtan vid artros kan tillta vid aktivitet, men även vila kan med tiden bli obehaglig. Det är viktigt att känna igen artros i ett tidigt skede för att påbörja rätt behandling.
Vanliga former av artros
Artros kan påverka flera olika leder. De vanligaste är:
-
Artros i knä / knäartros – påverkar knäleden, vilket gör det svårt att gå i trappor eller resa sig
-
Artros i höft / höftledsartros – begränsar rörligheten i höftleden, ofta med utstrålande smärta mot ljumsken
-
Artros i fingrarna – ger ofta knutor och stelhet i fingerlederna
-
Andra områden: fot, axel, rygg, stortå
Artros i olika leder kan uppträda samtidigt, särskilt hos äldre eller personer med ärftlig benägenhet.
Orsaker och riskfaktorer
Att få artros beror ofta på en kombination av faktorer. Några av de viktigaste riskfaktorerna är:
-
Ålder – vanligt efter 45 år
-
Tidigare ledskada – t.ex. radiusfraktur eller meniskskada
-
Övervikt – ökar trycket på viktbärande leder som knän och höfter
-
Repetitiv belastning – vid arbete eller sport
-
Ärftlighet
Risken för artros ökar även om du är fysiskt inaktiv eller har svaga muskler. Personer som har varit mycket aktiva i kontaktidrotter kan också få artros några år senare.
Behandlingen vid artros
Det finns ingen botande behandling, men rätt insatser kan göra stor skillnad. Behandlingen av artros fokuserar på att minska smärta och svullnad, förbättra funktionen och bromsa utvecklingen.
Träning och livsstil
-
Träning vid artros är grunden i behandlingen – gärna under handledning av fysioterapeut
-
Delta i en artrosskola – för patienter med artros som vill lära sig hantera tillståndet
-
Fysisk aktivitet som cykling, simning och gång stärker musklerna utan att överbelasta
-
Gå ner i vikt vid behov – minskar trycket på knäleder och höftlede
Hjälpmedel och stöd
-
Hjälpmedel som käppar, inlägg eller stabiliserande ortoser
-
Anpassa arbetsmiljön för att minska onödig belastning
Förebygga artros
Även om du inte har drabbats av artros, finns det mycket du kan göra för att förebygga artros eller minska risken att utveckla artros:
-
Håll en hälsosam vikt
-
Var regelbundet fysiskt aktiv
-
Undvik upprepad, tung belastning av leden
-
Träna musklerna som stabiliserar lederna
-
Ta hand om skador ordentligt för att minska risken för sekundär artros
Leva med artros
Artros är en ledsjukdom som drabbar lederna genom att gradvis bryta ner ledbrosket. Det kan orsaka smärta, stelhet och funktionsnedsättning, men med rätt behandling – särskilt träning och livsstilsförändringar – går det att leva ett aktivt liv. Behandlingen vid artros bör anpassas till varje individ, och fysioterapeuten är ofta en nyckelperson. Vid svåra fall kan kirurgisk behandling övervägas.
